Läsvärt

Pion – gammaldags och doftande skönhet


En pion ger underbar doft. Fantastiska stora blommor. Gammaldags charm. Lättskött och långlivad. Härdig. Luktpionen, Paeonia lactiflora, har allt man kan önska av en trädgårdsväxt. Inte konstigt att intresset för luktpioner är stort just nu.

Bild ovan: Luktpion Paeonia lactiflora 'Krinkled White'.

 

Plantera en pion för doftens skull!

En pion är en blomma som kan kombinera känslan av mormors trädgård och vara lättskött har framtiden för sig. Gamla klassiska luktpioner som ’Sarah Bernhardt’, ’Karl Rosenfield’ och ’Festiva Maxima’ har fått ett uppsving som bara kan jämföras med populariteten för de gammaldags rosorna under 1990-talet. ’Sarah Bernhardt’ är inte utan anledning världens mest omtyckta pion med enorma rosa bollar till blommor och en fantastisk doft. Plantor kan vara 50 år eller äldre och fortfarande blomma regelbundet och rikligt.

 

’Festiva Maxima’ är vit pion med blodröda, hemliga strimmor, och en kryddigare doft, lite åt kardemummahållet. En annan vit favorit är ’Krinkled White’ med lätt fransiga kronblad. ’Karl Rosenfield’ med lysande mörkröda blommor skapades för hundra år sedan i USA av en utvandrad svensk.

 

En annan eftertraktad luktpion är den anemonblommande ’Bowl of Beauty’ som är ljusrosa med vitt fluff i mitten. Blommorna är något mindre, men den blommar i regel mycket rikligt så helhetsintrycket är trots allt överdådigt. Doften är också god. En annan luktpion med anemonformade blommor är ’Nippon Beauty’ också den har en ”gräddtårta” av omvandlade ståndare i mitten av blomman, färgen är häftigt ceriserosa.

 

Blir man väl biten av pionbacillen vill man förstås även ha några rariteter i sin trädgård. Redan i maj blommar den läckra dillpionen med finfliktigt bladverk och sammetsblanka mörkröda blommor och gyllene mitt. Och eftersom gula luktpioner är ovanligt så är också ’Starlight’ i krämgult en eftertraktad raritet.

 

Bild ovan till vänster: luktpion 'Karl Rosenfield', till höger: luktpion 'Festiva Maxima'.

 

Odla en pion:

En pion är lättskött och vill gärna stå på samma plats i många år. Förbered därför växtplatsen noga. Läget bör vara soligt, men lätt skugga går också bra. Jorden ska vara djupgrävd, väldränerad och näringsrik. En lerjord med mycket kompost eller barkmull är toppen.

 

Ta knölen ur krukan och plantera den relativt grunt, toppen på knölen ska inte hamna djupare än fem till sju centimeter under ytan. Står den för djupt kan blomningen utebli. Fyll på med jord kring knölen och vattna rikligt.

 

En pion som blommar dåligt eller står på fel plats kan flyttas, även om myten säger annorlunda. Gräv upp hela rotklumpen på hösten och dela den (dela alltid gamla pioner när de flyttas). Tänk på att inte plantera pionen för djupt och tillför ny jord i samband med omplanteringen. Vattna!

 

Gödsla din pion med måtta, en gång på våren räcker. Vattna alltid om våren är torr. Klipp bort bladen sent på hösten, när de vissnat ner, så minskar risken för bladsjukdomar.

 

Första vintern, och alltid i kalla delar av landet, kan marken täckas med granris när jorden frusit till på ytan.

 

En mer klassisk, väldoftande och lättodlad växt får man leta efter. Plantera en pion!