Varukorgen

Det finns inga produkter i din varukorg.
Summa: 0:-
Läsvärt

Att plantera om och beskära dina krukväxter


Krukväxterna mår bäst av att bli omplanterade sen vinter eller tidig vår, men ser det trångt ut i krukan kan du plantera om den även andra perioder på året. Ny, frisk och näringsrik jord ger växterna kraft att spira och växa.

Beskärning är en föryngringskur, som förvandlar spretiga och anskrämliga överlevare till skönheter. Klättrande växters kala rankor får du med enkla grepp fina igen.

 

Förbered din planteringsdag

Köp hem det som fattas. På Blomsterlandet finns allt du behöver;

- Blomjord av fin kvalitet, såjord till sådd och sticklingar.

- Krukor i olika storlekar och material. Fyrkantiga krukor tar mindre plats än runda, bra vid till exempel förökning.

- Lecakulor, torv, sand, Perlite, Vermiculite, vitmossa.

- Pinnar, käppar, spaljéer, bast, band, klämmor.

- Sålådor med plastlock och miniväxthus med luftanordning.

- Vässa kniven, tvätta den och sekatören.

- Skura gamla krukor rena, skölj dem väl. Lägg nya lerkrukor i vatten.

 

Att beskära krukväxter

Varför ska växterna beskäras?

För att hålla dem friska och i fin form, för att de ska få vackrare och tätare bladverk och ännu fler blommor.

 

När är bästa tiden för beskärning?

När vintervilan är över men innan tillväxten kommit igång. Februari-mars brukar vara den bästa tiden för de flesta.

 

Ska alla växter beskäras?

Nej. Beskär sådana, som ser ”risiga och pinniga” ut, sådana som har bladlösa grenar och sådana som mist sitt kompakta växtsätt och sin charm.

 

Hur gör man, när man beskär?

Följ grenen från stammen. Du ser tydligt var bladen suttit eller kanske sitter kvar. Lämna två tre blad, bladveck eller märken efter blad och klipp bort resten strax ovanför. Skada inte den lilla knoppen i bladvecket! Skär inte in på de förvedade, grövsta, grenarna — där har skotten svårare att bryta fram. Spara det avklippta, som blir fina sticklingar.

 

Rankande växter - ska de också beskäras?

Spretiga och tunna skott skär du in, porslinsblommor nästan inte alls och passionsblommor ner till 15-20 cm. Doftranka beskär du vid midsommartid, trillingblomma på sensommaren. Läs mer i Växtbanken, där det finns råd för växter med särskilda krav.

 

Att plantera om

Varför ska krukväxterna planteras om?

Jorden är urlakad, förbrukad eller har ändrat struktur. Näringen som växterna sugit åt sig måste ersättas.

 

När är det dags?

När rötterna fyller krukan, när jorden ”tagit slut” och rent estetiskt när växten vuxit ifrån krukan, som ser alldeles för liten ut.

 

Måste alla mina växter planteras om?

Unga växter bör planteras om årligen, äldre och större mera sällan.

 

Vad behövs för omplanteringen?

Krukor i olika storlek. Gamla krukor skuras rena, nya lerkrukor får ligga i vatten en stund. Blomsterlandets Blomjord, som är väl sammansatt, passar de flesta krukväxterna. En del växter har krav på till exempel extra lera, lecakulor, sand, grus eller torv. Orkidéer, flamingoblomma, älghornsbräken och andra epifyter planterar du i orkidékompost.

 

Kruka av plast eller lera?

Plastkrukan håller jorden fuktig under längre tid och håller jämnare temperatur. Lerkrukan är porös, i den torkar jorden fortare. Välj själv! Men generellt kan sägas, att växter, som bör hållas jämnt fuktiga ger du plastkruka, dem som bör torka upp fort, ger du lerkruka.

 

Hur gör jag?

- Ta av krukan från klumpen.

- Vänd plantan om och stöt kanten mot en bordskant eller dylikt. Om den inte släpper, kan du klippa upp plastkrukan med sekatör eller slå sönder lerkrukan med en hammare. Var rädd om rötterna!

- Skaka av en del gammal jord och tag bort bruna, torra eller ruttna rötter men rör inte de friska.

- Välj en kruka, som bara är ett par cm större än den gamla runtom.

- Häll lite jord i botten. Håll växten stadigt i ena handen och sätt ner klumpen i krukan. Måtta in höjden, fyll på med jord runt om och kanske ovanpå.

- Släpp. Skaka krukan eller stöt den lätt mot bordet så att jorden fyller ut mellan rötterna.

- Tryck till lite lätt på jorden, inte på klumpen.

- Vattna. Låt sedan jorden torka till, innan du vattnar igen.

 

Hur kan jag veta vilka krav växterna har?

Om växten har speciella krav på jord, kruka, planteringshöjd eller annat, står det angivet i råden på Växtbanken. Läs där, om du är osäker.

Växter i stora krukor planteras inte om varje år. Krafsa bort det översta jordlagret och kanske lite vid sidorna och fyll sedan på med ny, frisk jord.

 

Att föröka växter

Att föröka med frö

Fyll en sålåda med såjord nästan ända upp. Ett frigolittråg eller dylikt med bottenhål går lika bra. En del frön ska täckas och gro mörkt, andra gror utan täcke. Läs på fröpåsen! Täck med plast eller med en glasskiva, som du vänder varje dag för att undvika kraftig kondens.

Frön från egna plantor kan bli växter, som inte liknar ursprunget, eftersom de inte är sortrena. Men de kan bli glada överraskningar!

 

Att föröka med sticklingar

En del av en växt, som man sticker ner i jord för att rota sig och växa vidare, kallar vi för stickling. Detta är ett enkelt sätt att få flera exemplar av favoritväxten och garanterat en likadan som moderplantan. Detta kallas också för vegetativ förökning. Du kan ta sticklingar från olika delar av växten. Se nedan.

 

Hur gör man?

- På stjälkarna ser du förtjockningar, små ”bulor”. Det är knoppar, som i regel slår ut till blad. Skär av sticklingen under en sådan knopp, där växer sedan rötter ut. - Putsa till sticklingen så att den består av 2-4 välutvecklade blad förutom själva toppen.

- Fyll småkrukor med såjord, sand, vitmossa eller en blandning av torv och sand. Vattna.

- Stick ner en eller flera sticklingar i substratet och tryck till lätt, så att den står stadigt.

- Ställ förökningen varmt, gärna över värmeelement.

- Lägg över plast eller ännu hellre smörgås- eller bakplåtspapper, som hindrar för stor avdunstning.

- Vänd plasten dagligen för att hindra kraftig kondensbildning. Miniväxthus, som du hittar i Blomsterlandet är idealiska. De rymmer många krukor och kan ventileras, så att kondensen luftas bort.

- Ställ sticklingar med hårda, vedartade stjälkar i vatten för rotbildning. Spänn plast över glaset. Gör hål i plasten, lirka ner sticklingen, som nu står stadigt. Inga blad i vattnet!

 

Vilka delar av växten kan jag använda?

Toppsticklingar är toppen på en växt eller på ett sidoskott. Exempel: Pelargon, hibiskus, paraplyaralia.

Ledstickling tar du på växter med rankor, som du delar i 8-10 cm bitar. Exempel: Gullranka, ärtor på tråd, murgröna.

Stamsticklingar är en bit på stammen med ett blad och ett "öga", ett knoppanlag. Exempel:Fikus, prickblad, monstera.

Bladsticklingar består av endast ett blad, vars skaft sticks ner så långt i jorden, att bladfästet får kontakt med den. Exempel: Begonia, saintpaulia, peperomia Sticklingen kan också bestå av bara en del av bladet, som sticks ner på högkant i jorden så att bladnerverna får kontakt med den. Exempel: Bladbegonia, svärmorstunga, kornettblomma.

Revstickling är toppen av de revor, som en del växter skickar ut. Exempel: Ampellilja, kopparblad, Arons skägg.

Groddknoppar kallas de småplantor, som bildas i bladkanten eller i bladet på en del växter. Exempel: Livsträd, groddbräken, mor och barn.

 

Att dela växter

Växter, som bildar rot- eller sidoskott spränger till sist krukan. Dem kan du dela. Vattna igenom växten. Tag av krukan och drag isär rotklumpen.

 

Lite mer att tänka på

Innan du ställer tillbaka växterna på sin plats, finns det några småsaker att tänka på:

- Se efter, om någon växt är angripen av sjukdom eller skadedjur. Isolera och behandla den.

- Tvätta ytterkrukorna väl.

- Tvätta av fönsterkarmar och fönsterbänkar ordentligt.

- När vårsolen kommer. klarar växterna den, eller ska de byta plats?

- Efter några veckors tid är näringen i den nya jorden förbrukad. Häll då svag dos av Blomsterlandets flytande Krukväxtnäring i vattnet varje gång du vattnar. Då blir tillförseln och tillväxten jämn. Och du glömmer den inte.

- När nya skott på beskurna växter börjar växa till sig, toppar du dem för att få ännu tätare och rundare växter. Nyp bara av själva toppen.