Varukorgen

Det finns inga produkter i din varukorg.
Summa: 0:-
Läsvärt

Kickis rosor


Det är knappt man kan se det lilla huset för alla rosor. Det här är Kickis kolonilott i Bromma, ett hem som ett hav, fyllt av böljande rosor. En lycka, en fullkomlighet, för alla rosenälskare. Alla dessa rosor, ingen den andre like - ingen med dess like! Detta är en djungel av rosor. En hel salighet av dofter och färger. För här, på Kickis kolonilott växer sjuttio olika sorters rosor. Nu, mitt i juli - som ett enda hav av ljuvligheter.

I Linnea Kortenslund, en av Sveriges cirka 300 kolonilottsföreningar i Bromma, finns den mest rosiga rosenträdgård en liten kolonilott kan skåda. Här bor Kicki, sommaren ut, på vintern går flytten till lägenheten på söder. Numera är nästan hela lilla lottens yta täckt av rosor, men så har det inte alltid varit.

– Barnen var små och vi bodde mitt inne i stan. Vi ville visa dem grönska! Så besökte vi en kompis här ute och blev helt sålda. Vi ställde oss i kö direkt och fick ett hus ganska snabbt. Det är det bästa vi någonsin gjort. När barnen var mindre åkte vi hit ut dagen efter skolavslutningen sen bodde vi här hela sommaren. Vi odlade morötter och lärde barnen sånt.

 

Längst upp till vänster, Klätterrosen Waldermar med massor av små blommor. Den vann Kicki i en tävling på besök i en rosenträdgård.
Till höger, Nejlikeros, Längst ner till vänster Rosen Madame Plantier, till höger en mossrosen 'Communis'.

 

Kickis morfar var trädgårdsmästare och hon är uppväxt på Fridhem, en gammal gård på Lidingö som revs på 70-talet.

– Det är min stora sorg att den revs, säger Kicki, men många av de perenner jag har här minns jag därifrån som julrosor som min morfar sålde på Östermalmstorg och fingerborgsblommor som vi barn trädde på fingrarna som små fingersmycken. Då visste jag inte att de är jättegiftiga, det latinska namnet är digitalis och den har använts som medicinalväxt. Barn skulle inte vara inne så mycket ansåg man på den tiden, så jag lekte i den stora vildvuxna trädgården som jag besjälade. Jag kände varje träd och varje blomma.

 

Morfar trädgårdsmästaren är dock inte den som hon ärvde rosintresset från. Det kom helt otippat från helt annat håll.  

 

– Jag gick en familjeterapiutbildning och där var det en kvinna Britt Marie som var oerhört intresserad av rosor. Hon frågade mig vad jag hade för rosor och jag svarde en röd, låg, men hon var inte nöjd med det svaret. Hon uppmanade mig att alltid spara namnet och ta reda på vilken släktgrupp rosen tillhörde. Rosenfamiljerna visade sig vara mer komplicerade än teorin i familjeterapi. Hon tog mig med till en handelsträdgård och den första rosen jag föll för var en rosa Portlandsros som doftade underbart. Sen dess har jag rest på åtskilliga trädgårdsresor och besökt oräkneliga handelsträdgårdar och köpt några rosor om året.

 

Till vänster: Grinden in, vid sidan växer Alchymisten, rosen som fått sitt namn av dess förändrade färger. Till höger:Madame de Pompadours favoritros, Gallican, Belle de Grécy

 

Nu börjar trädgården närma sig klar, färdig, inget mer får plats. Men en ros till står på inköpslistan tack vare att en vallmo vissnade och dog i vintras.

 

– Rosen heter Constance Spry. Den finns här borta hos en annan på kolonin, den blir ganska stor och har ljuvligt stora blommor. Varje ros är unik och sprider sin speciella skönhet och doft så det är lätt att bli besatt.  Men annars är min favorit just nu klätterrosen Alchymist. Den är som ett komplext fyrverkeri av färger. Rosorna börjar i rosa, sen blir de orange och gula, en enda blomma innehåller flera olika färger och dess utseende växlar för var dag. Den är häpnandsväckande.

 

Men Kickis trädgård innehåller andra blommor. När rosorna blommat över kommer klematisen som ligger inlindade, nästan osynliga nu mitt i rosornas tid, i de flesta rosen buskarna hos Kicki. På så vis blommar trädgården hela sommaren.

 

Så är det med en trädgård. Den förändras och växlar utseende och ger olika upplevelse säsongen om. Och den går inte alltid att kontrollera – en trädgård får ofta besökare från oväntat håll – och ibland vill de stanna kvar.

 

– Som kroll liljorna som är gula och doftar kanel och apelsin, de dök bara upp här ett år, nu återfinns de lite varstans men jag har ingen aning om varifrån de kom. Fingerborgsblommor spred sig från grannen och balsaminen, som växer så att den skulle kunna ta över hela trädgården, kom nog med frön från fåglarna.

 

Kickis bästa rostips!

 

  1. Njut!
  2. Vattna! Detta är extra viktigt för de små plantorna, ju äldre rosorna är, destor bättre klarar de sig.
  3. Viktigt med planteringen. Stora gropar och mycket vatten bäddar för ett gott resultat!
  4. Plocka bort det som ser visset och angripet ut på en gång. När jag går runt och doftar om morgonen har jag med mig en plastpåse, men det är inget jobb för mig, det är ett nöje. Jag planterar perenner så tätt så att ogräset inte får plats, för det är så tråkigt att ta bort. Jag älskar också när det är lite vildvuxet och vill bli överraskad av naturens egna kombinationer.
  5. Gödsla! Lite olika vad jag använder, ko- eller hönsgödsel, men inte längre än till mitten av juli. Gödsla någon gång på våren, de rosor som remonterar kan få en omgång på sommaren också. Utspädd urin är utmärkt att gödsla med.
  6. Rådjuren älskar rosenknoppar, små rosor täcker jag med hårt nät som är lätt att ta bort, på så vis räddar jag sommarens fröjd – blomningen.
  7. Beskär- ta bort de äldsta tjocka grenarna. Ta bort det vediga så har rosen möjlighet att föryngra sig. Var inte rädd för att göra det här – det behövs!
  8. På de rosor som remonterar brukar jag ta bort de vissnade blommorna då kommer det rikligt med nya.