Fjällkåpa

Långlivad och lättodlad perenn, vildväxande i Sveriges fjälltrakter men påträffas även längre söderut i västra Sverige. Till skillnad mot daggkåpan har fjällkåpan fingrade blad. Mycket härdig.

Namn: Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis

Ursprung: Karpaterna - Kaukasus

Blommor. Små, doftande, i välförgrenade, flocklika knippen, i sky över bladen.

Bladen: Blådaggiga, handflikiga med sågade kanter och vackert veckade. Särskilt bladens undersida är silverskimrande och mjukluden av tunna hår. De är silkeslena att ta om. Egendomligt är att bladen håller sig mjuka och lena även sedan de pressats i t ex herbarium.

Färger: Blommorna är gulgröna, bladen är blågröna.

Säsong: Blomningen pågår under juni – september.

Växtplats: I sol eller halvskugga och gärna i näringsrik jord. Men växten trivs i nästan alla jordar, som inte är alltför magra och som inte torkar ut fort.

Vatten och näring: Vattna, om regnet uteblir under lång tid. Gödsla på våren.

Hur du gör sedan: Jättedaggkåpa är en tålig, långlivad växt utan stora krav, den sköter sig praktiskt taget själv. Du kan plantera den som kantväxt, under träd, vid vatten, i slänter, där den breder ut sig och täcker väl. Växten självsår sig gärna, så undvik rabatt, om du inte vill ha småplantor omkring den. Den är lätt att dela. Jättedaggkåpa är härdig i hela landet, men bor du där sträng barfrost härjar, kan du täcka den med lite ris. Den blir 35-50 cm hög.

Värt att veta: Växtens namn kommer från det arabiska ordet al-kemelij, som betyder himmelskt vatten, de vises sten. De gamla alkemisterna använde droppen i bladen, när de försökte framställa guld. Droppen är inte vatten, det är körtlar på bladytan som avsöndrar vätskan.

Bladens form har också satt fart på fantasien – de liknar en veckad mantel och därför har växten också kallats för bl a Mariakåpa och Vårfrukåpa. Så även i andra länder. Daggkåpan har ansetts för en kvinnoväxt och använts som medicinalväxt mot kvinnors sjukdomar och åkommor.

Daggkåpa känner vi till i vårt land sedan 1600-talet, vildväxande eller odlad som medicinalväxt. Jättedaggkåpa är nu den mest populära av alla, det är en ung växt, som kom till vårt land i början av 1900-talet från Turkiet via England.

Jättedaggkåpan har flera, lika lättodlade och lite mer lågväxande ”kusiner” med samma underbara limegröna blomskyar över tätt bladverk. Några av dem är:

Fjällkåpa, A. alpina, har fem- till sjufingrade blad, passar fint i stenparti. 15 cm.

Sammetsdaggkåpa, A. glaucescens, har små, grågröna och grovt tandade blad. 10-15 cm.

Rödskaftad daggkåpa, A. erythropoda,  har vackert kontraströda stjälkar. 15-20 cm.

Liten praktdaggkåpa, A. epipsila, mycket kompakt, har limegula blommor i sky. 30 cm.