Svartbambu

Kinabambu (Phyllostachys ) är till skillnad från bergbambun (Fargesia) inte klumpbildande utan brer ut sig i sidled med hjälp av rotskott. På grund av vårt svala klimat begränsas dock spridningen kraftigt. Flera sorter är odlingsvärda för sina kraftiga, ibland tvåfärgade stammar och imponerade storlek. Bör odlas på näringsrika, fuktiga jordar för bästa utveckling.

Svartbambun är betydligt kraftigare jämfört med t.ex. bergbambu men får ses som ganska svagväxande jämfört med andra arter av kinabambu. Stammarna är blir med tiden vackert svarta, eller svartgröna men är från början gröna. Kontrasterna mellan de äldre svarta och de nya gröna stammarna ger ett högt prydnadsvärde. Svartbambu är inte pålitligt härdig i Sverige men kan provas i zon 1 i skyddade lägen. Bör tas in och vinterförvars svalt och ljust. Lämplig i stor kruka på altan eller terrass.

Svartbambu är likt sina släktingar mycket större och kraftigare än t.ex. bergbambun men jämfört med andra arter av kinabambu växter den ganska långsamt och sprider sig inte i samma utsträckning. Stammarna är först gröna för att under de närmsta 1-3 säsongerna övergå i svart. Det är inte ovanligt att samma planta har stammar i olika faser från grönt till svart, vilket ger ett dekorativt flerfärgat intryck. Är något härdigare än metspöbambun men inte pålitligt härdig på friland, kan provas i skyddade lägen i zon 1. Bör tas in och vinterförvars svalt och ljust.