Växternas namn - varför latin?

Varför kan man inte nöja sig med svenska namn på våra växter? Att växten har ett botaniskt, vetenskapligt namn är praktiskt, för du kan tala om en och samma växt i hela världen och veta, att det är den rätta.

Varför heter de som de gör?

Svensken Carl von Linné gjorde en stor insats, när han systematiserade alla våra växter. Före hans tid hade växterna också botaniska namn, men de var så långa och så krångliga att de var svåra att använda.

Linné delade in växterna i familjer, släkten, arter och med många klasser, serier, underarter, varieteter och mycket annat, mer detaljerat. Det vi vanliga människor har mest nytta och glädje av är, att han gav alla växter två namn för att de skulle kunna identifieras.

Det första namnet är ett släktnamn och det skrivs alltid med stor bokstav som exempelvis Ficus. Till släktet Ficus hör många arter och de växterna fick ett artnamn, ett artepitet. Epitet anger en egenskap. Alla fikusar fick ett eget artnamn, som anger en för växten typisk egenskap och det namnet skrivs alltid med liten bokstav. Det finns en fikus, som heter Ficus altissima, vilket betyder ”den allra högsta fikusen”. En annan fikus heter Ficus pumila och det betyder ”dvärgfikus” eller ”den mycket lilla fikusen”.

En art kan bestå av en, flera eller många sorter. Om vi antar att av Ficus altissima finns en sort, som heter ’Ulrika’ och av Ficus pumila en sort, som heter ’Jerker’ skriver man namnen så här: Ficus altissima ’Ulrika’ och Ficus pumila ’Jerker’.

Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav.

Artnamnet skrivs alltid med liten bokstav.

Sortnamnet skrivs alltid med stor bokstav och med enkel apostrof på båda sidor om.

Konstigare än så är det inte.

Om Du slår upp växternas namn i böcker, står det ibland bokstäver eller förkortningar, som kanske kan vara svåra att det tyda. Här följer några av de vanligaste.

sp. = specie, art. Om det står t ex Ficus sp. betyder det alltså att det är en fikusart

spp. = species, arter. Ibland ser du i våra annonsblad t ex Ficus spp. som betyder att det är flera fikusarter eller ett blandat sortiment och där man inte måste namnge var och en.

ssp. = sub species, underart.

v. eller var. = varietet.

Ett exempel på detta:

Pomerans heter Citrus aurantium

Bergamott heter Citrus aurantium ssp. bergamia

Chinotto heter Citrus aurantium var. myrtifolia

Så förstår du kanske, hur växternas namn har kommit till?

fl. pl. = flore pleno, med fyllda blommor

hybr. = hybrida, hybrid eller korsning

x = hybridtecken, betyder att växten är en hybrid, en korsning

x-tecknet kan skrivas mellan namnen som i Begonia x cheimantha, julbegonia eller ibland före som i x Fatshedera litzei, murgrönsaralia

Växterna har alltså inte fått sina namn hur som helst, utan just för att de talar om något viktigt om växten. Nog är det roligt att veta, vad växternas namn betyder? Riktigt spännande läsning ger boken ”Växterna namn” av Jens Corneliuson trots att det är en rent vetenskaplig bok. Bläddra i den!

Här följer några artnamn, några artepitet, som ofta förekommer i växternas namn.

  • albus, alba, vit
  • annuum, ettårig, som håller ett år
  • arborescens, som med tiden blir vedartad
  • barbatus, skäggig
  • balsamina, balsamdoftande
  • bellus, vacker
  • benjamina, med aromatisk kåda
  • caeruleus, himmelblå
  • catharticus, renande
  • cyclamineus, lik cyklamen
  • debilis, svag
  • densiflorus, tätblommig
  • diversifolia, med olika slags blad
  • edulis, ätlig
  • erectus, rak, upprätt
  • exoticus, främmande, utländsk
  • falcatus, som en skära
  • fragilis, bräcklig, ömtålig
  • fragrans, väldoftande
  • geniculatus, med små knutar
  • glomeratus, hoprullad
  • graveolens, som luktar illa, starkt
  • helenae, genitivform av Helena, Helenas växt
  • hiemalis, vintrig
  • humilis, låg, krypande
  • infestus, farlig, skadlig
  • inflatus, uppblåst
  • irregularis, oregelbunden
  • lanatus, ullig
  • leptophyllis, tunnbladig
  • lingulata, som en liten tunga
  • maculosus, full av fläckar
  • marmoratus, marmorerad
  • millefolius, tusenbladig
  • niger, svart
  • nobilis, förnäm
  • nudicaulis, med kal stjälk
  • obliquus, sned
  • officinalis, läkeväxt
  • optimus, den bäste
  • palmatus, formad som en hand
  • perennis, beständig, för alltid
  • planifolius, med släta blad
  • quadricolor, fyrfärgad
  • quinatus, i grupper om fem, fem och fem
  • radicans, som slår rot
  • rhombifolius, rutbladig
  • rosea, rosenfärgad
  • rufus, ljusröd, rödaktig
  • scandens, klättrande
  • squarrosus, spretig
  • strictus, tät, tjock
  • toxicus, giftig
  • transparens, genomskinlig
  • triangularis, triangelformig
  • veris, vårens, vår-
  • vittatus, med streck, med band
  • vulgaris, vanlig

Nu har du kanske större förståelse för varför vi vill använda växternas vetenskapliga namn, som avslöjar en del om växten. Kanske kan du också med större behållning läsa växternas namn på våra skyltar.

Läs mer

E-plantor – svenska växter för svenskt klimat

Du har kanske hört talas om E-plantor? E-plantor, eller Elitplantor, är buskar och träd som valts ut av Elitplantstationen och där plantorna provodlats i Sverige för att säkert veta att de klarar svenskt klimat.

Vinn tid i trädgården med höstplantering

Vi grejar i trädgården hela våren och sommaren, men egentligen är hösten bästa tiden för plantering. Trädgårdsexperten Gunnel Carlson bjuder på sina bästa tips inför en härlig trädgårdshöst.

Trädgårdsplanering för nyblivna husägare

När det kommer till trädgårdsplanering är det bästa rådet till dig som nybliven trädgårdsägare även det lättaste. Nämligen - börja med att göra ingenting alls!