Varukorgen

Det finns inga produkter i din varukorg.
Summa: 0:-
Läsvärt

Julros blommar i snö!


En julros erbjuder blomsterprakt utomhus när vi minst väntar oss det, till och med när det är snö. De flesta julrosor blommar faktiskt inte förrän efter jul eller senare. De passar väl i en stor vårkruka på trappen för att sedan plantera ut. Du hittar julrosor också under vår och höst bland perennerna i vår trädgårdsavdelning.

Så här lyckas du med din julros

En vit julros som du hade som julblomma och de härligt färggranna julrosorna du kanske har i vårkrukan kan du plantera fritt i trädgården för ett långt liv där.

 

Tänk noga efter var du vill ha din julros i många år, för den tycker inte om att bli flyttad. Rötterna är mycket djupa och svåra att få upp oskadda och dessutom har växten svårt för att komma igång på ny plats. Det kan ta flera år innan din julros blommar igen.

 

Jorden bör vara lucker och näringsrik. Den ska helst vara fuktig men väldränerad för växten trivs inte i stående väta eller vinterväta. Kalka gärna för julros tycker om jord med högt pH-värde. Julrosor självsår sig lätt, gräv upp och glesa ut plantorna. Ett enkelt sätt att föröka växten på eftersom den är svår att dela och så får du många av dina favoritsorter!

 

Vit julros är vanligast

Vita julrosor är vanligast och säljs ofta redan före jul – då driven i full blom.

Men andra sorter och färger finns. En stor grupp är de som hör till hybridjulrosorna, Helleborus x hybridus, som förädlats fram under de senaste åren. De kallas i handeln för Orientjulrosor eller orientalishybrider. Bland dessa julrosor finns det färggranna blommor allt från renaste vitt till nästan svart och däremellan både gult och limegrönt, rosa, och aprikosfärgade, rött och purpur. De är i sanning ingen enhetlig grupp – julrosor skiftar väldigt i utseende. Mönster i form av prickar, fläckar och teckningar är vanligt. De är i motsats till en jungfruligt vit julros både glada och ystra.

 

Uråldrig växt med modernt namn

Hos oss är julros känd sedan medeltiden men den beskrevs inte förrän på 1600-talet. Växten har använts i medicinskt syfte och har kallats nysört och prustrot och annat liknande. Man torkade och pulvriserade då rötterna på julros som egentligen är giftiga.

 

Sägner och skrönor finns det gott om när det gäller så gamla växter, så även om julros.

Namnet julros är modernt och kom i bruk kring förra sekelskiftet, det vetenskapliga namnet är Helleborus niger. Niger betyder svart, det syftar på de svarta rötterna som julros har.

 

Den kritvita blomman

De fem vita blad som omger den magnifika, gula ståndarsamlingen är inte kronblad utan hylleblad, foder. De riktiga kronbladen på en julros är omvandlade till nektarier, honungsgömmen, som sitter i en krans i blommans botten.

På varje stängel sitter en eller ett par julrosor. Eftersom blomman inte tappar sina kronblad (hylleblad) håller den sig fin länge och blir grönskiftande med åldern. Hyllebladen producerar klorofyll, som hjälper julrosen att överleva.

 

De nya bladen på julrosen kommer efter det att blomningen är över. De är hårda, läderartade, mångflikiga och sitter på kalt, styvt skaft – de liknar pionens blad och kan lätt förväxlas. Bladen håller sig fina hela sommaren, breder ut sig, täcker stor yta och är vintergröna. De utgör ett fint vinterskydd åt växten och klipps bort när de nya kommer.

 

Så ta dig tiden att plantera ut den i trädgården så du får njuta längre av din julros.

 

För mer info kan du titta bland våra produkter, som till exempel Turkisk julros, eller så kan du njuta av vårt bildspel med olika sorters julros.