Fredskalla – luftrenaren

Inte bara vacker. Den är fenomenal på att ta bort skadliga ämnen och dessutom återfukta luften.

Fredskalla kallas i en del länder för Vita segel. De vita hölsterbladen svävar över bladverket som segel över vattnet eller som smäckra, vita fåglar högt över marken.

Vanlig växt med ovanliga förmågor

Fredskalla är en vanligt förekommande krukväxt, den säljes året om och den blommar året om.
Växten har en enastående förmåga att absorbera och därmed reducera förekomsten av för oss skadliga ämnen i inomhusluften. Formaldehyd, bensen och trikloretylen – ämnen som kan finnas i möbler, färg och tapeter – suger den åt sig. Men även bilavgaser och gaser från cigarettrök reducerar den utan att själv ta skada.
Dessutom avger de stora, mjuka bladen mängder av vattenånga. Fredskallan fuktar alltså vår torra inneluft och gör den behaglig att vistas i och andas in. Studier har visat att en medelstor fredskalla med lätthet kan ta hand om tio kvadratmeter rumsyta.

Fredskalla finns av många slag. Från den charmiga dvärgsorten 'Chopin' till den större 'Mauna Loa' som fått sitt namn efter en vulkan på Hawaii. En ännu större fredskalla är den praktfulla 'Sensation' med styva stjälkar och enroma blad. Den du vanligtvis hittar i butikerna är 'Strauss' med frodigt gröna, blanka blad. Det finns också sorter med vackert marmorerade blad, som till exempel fredskalla 'Diamond'.

Blad, hölsterblad och blomkolvar

Bladverket är tätt men ändå luftigt tack vare de långa bladskaften. Bladen är på de flesta sorter friskt gröna. Andra har blad tecknade i vitt med djupa nerver. Bladen växer upp hårt hoprullade och det är roligt att följa dem när de rullar ut sig. De kommer i rask takt.
Hölsterbladen, det som vi i dagligt tal kallar för blommor, kommer ur bladets skaft, också de hoprullade som en cigarr och avslöjar till sist den knubbiga eller långsträckta blomkolven. På den sitter de egentliga blommorna som små prickar i regelbundet mönster.
Hölsterbladet är mycket hållbara och dekorativa även sedan de övergått i grönt. Du kan dra bort dem när de börjar bli gröna, vilket befrämjar knoppsättningen, men du kan också lämna dem kvar tills de vissnar.

Ljuset och dess betydelse

Fredskalla har inga stora krav på ljus. Du kan placera den en bra bit in i rummet, där den blir en prydnad i en hög kruka eller på piedestal, där bladen får plats och kan breda ut sig. Långt inne i rummet kanske inte ljuset räcker till för att växten ska sätta knopp, utan får betraktas som en bladväxt.
Om du har fredskalla för blommornas skull bör du ge den en något ljusare plats eller hänga en växtbelysning över. Men i solfönster trivs den inte! Vill du ge den en fönsterplats är norrläge bäst, eller med skuggande växtlighet eller markis utanför.

Vatten, näring och jord

Trots att växten är en sumpväxt ska den ändå inte stå med vatten i ytterkrukan. Håll jorden lätt och jämnt fuktig. Plantan visar tydligt om jorden har torkat – då hänger bladen dramatiskt ner över krukan och då är det hög tid att vattna. Helst ska det inte gå så lång tid mellan givorna, det mår inte växten bra av.

Vattna gärna med mjukt vatten. Om pH-värdet i vatten och jord är för högt, syns det på bladen. De blir ljust gröna eller gula eftersom klorofyllet försvinner. Men nerverna förblir gröna. Fenomenet kalla för kloros.

Häll svag dos krukväxtnäring i vattnet från tidig vår till höst och sedan samma svaga dos en gång i månaden. Blomsterlandets Krukväxtnäring som passar kalkskyende växter ger fint resultat.

Fredskalla trivs i fuktig luft. Om luften är torr bör du alltså fukta den för att växten ska må riktigt bra. Duscha den ofta med handflaska och då och då i duschen. Använd ett lätt vattentryck så att bladen inte böjer sig för djupt. Duschen håller också bladen rena och fria från damm vilket ökar växtens förmåga att rena luften.

Fredskalla trivs bäst i svagt sur jord. Den bör vara mullrik, lucker, porös och gärna innehålla lera. En grov, väldränerad jord är bäst.
Plantera om växten på våren. Då kan du samtidigt dela plantan om den blivit mycket tät.

Fakta om fredskalla

De första fredskallorna fann man i norra Sydamerika i slutet av 1800-talet. Växten har också hittats på öar i sydöstra Asien. Det finns knappt 40 arter men korsningarna och hybriderna är många. Fredskallorna har förts till olika arter under årens lopp och nu står flera av de vanligaste utan arttillhörighet, endast sortnamnet finns kvar. Vi får alltså många gånger acceptera växten utan att känna till det vetenskapliga namnet.

Fredskalla kan förökas med frö och genom delning. De senaste decennierna meristemförökas de flesta, vilket betyder att man vävnadsförökar dem på laboratorier. Mikroskopiska delar av oftast tillväxtpunkten får växa i steril gelé i provrör. När de blir större glesas de och när de blivit tillräckligt stora och fått rötter distribueras de små plantorna till odlare över hela världen för att odlas till saluväxter.

Inte bara i en kruka i fönstret

Eftersom fredskallan inte är beroende av mycket ljus har du lite större frihet när det gäller placeringen - inred med fredskalla i ditt hem på olika sätt.

Stora exemplar gör sig bra på golvet. Där ser man bladens vackra nervmönster bättre och kan följa både deras och blommornas utveckling.

Har du en dvärgplanta? Ställ den i en glasbehållare eller cylinder. Tag av krukan och svep sisalgarn eller spansk mossa om klumpen. Klimatet passar växten perfekt.

De moderna, höga och raka krukorna är som gjorda att bära upp fredskallor med sitt lite yviga växtsätt. Varför inte ställa ett par fredskallor på rad på en hylla eller en bänk.

På skrivbordet kanske det redan är fullt – häng då upp en fredskalla i ampel. Förutom att det är fint, återfuktar det luften och tar bort skadliga ämnen.