Grunder i kompostering – tolv enkla tips
Välj komposttyp
Börja med att fundera på vilken slags kompost som passar hos dig.
Den öppna trädgårdskomposten är den enklaste modellen. Där varvas trädgårdens rester året om. Det behövs 2-3 högar beroende på trädgårdens storlek. En hög är aktiv, där du lägger materialet. Den andra vilar och mognar. En trädgårdskompost ger massor av mullrik mylla som inte är så näringsrik, men kryllar av mikroliv som höjer jordens bördighet.
En sluten varmkompost kan ta hand om hushållets alla köksrester. Resultatet blir en mycket näringsrik mylla som både ger din jord ett rikt mikroliv och näring.
Tolv tips för en lyckad kompost
Så här kommer du i gång med en öppen trädgårdskompost.
1. Välj helst en skuggig, vindskyddad plats där komposten inte torkar så lätt. Om det inte finns, kan du exempelvis bygga en skyddande ram runt eller plantera snabbväxande växter vid din kompostbehållare. Ett förslag är fleråriga jordärtskockor. De växer sig två meters-höga under sommarhalvåret och ger temporär skugga under den varmaste årstiden. Till hösten skördar du läckra jordärtskockor.
2. Se till att komposten har markkontakt i botten. Då kan maskar och mikroliv vandra upp och komposten dräneras på överskottsvatten.
3. Det behövs två eller flera högar eller fack bredvid varandra. Den aktiva högen fylls på. De eller de andra högarna mognar och multnar i lugn och ro.
4. Du kan köra i gång när som helst under året. Men gärna under odlingssäsongen, då tillgången på färskt material som gräsklipp och ogräsrens sätter fart på komposten.
5. Bottna med kvistar så att luft kommer till underifrån.
6. Varva växtrester som gräsklipp, ogräsrens och vissna krukväxter med en skopa jord från trädgården. Det tillför mikroliv och sätter fart på nedbrytningen.
7. Rotogräs som kvickrot och åkerfräken läggs i mitten där temperaturen är högst. Eller får de först torka ut helt i solen innan de slängs i komposten. Är du osäker på vilket trädgårdsavfall du kan lägga på komposten kan du läsa mer här
8. Vattna om det blir torrt. Myror eller en stillastående kompost är tecken på torka, som är vanligast under vår och högsommar.
9. Det tar mellan ett halvt till två år att förvandla växtrester till mylla. Tiden beror på innehåll och väderförhållanden. Komposten är klar när materialet är väl nedbrutet och luktar gott.
10. Släng gärna i: Alla växtrester och köksavfall som inte lockar gnagare. Till exempel kaffesump, skalrester, äggskal och flytande rester som öl, te och buljong.
Se också till så att materialet är någorlunda finfördelat.
11. Släng inte i: citrusskal (ofta svampbehandlade, men även ekologiska är svåra att bryta ner), aska (för högt pH och kan anrika ohälsosamma ämnen som kadmium), kattsand och mogna fröogräs.
12. Använd den färdiga myllan till all slags livgivande jordförbättring i både trädgård och krukor. Spara också några liter mogen kompostjord att ha som ny strössel till nästa kompostomgång.
Så här kommer du i gång med en varmkompost
Den isolerade varmkomposten tar hand om hushållets köksavfall. I den här energirika komposten blir temperaturen hög och nedbrytningen går mycket snabbare än i den öppna trädgårdskomposten. Som extra bonus får du en extremt näringsrik mylla att använda i både rabatter och krukor.
Här är våra bästa tips för varmkomposten.
1. Välj helst en skuggig, vindskyddad plats i närheten av huset. Om det inte finns kan du på samma sätt som med trädgårdskomposten plantera snabbväxande växter runt omkring eller bygga någon anna typ av sol- och vindskydd. Som nämnt tidigare kan jordärtskocka vara ett trevligt alternativ. Tänk på att det ska gå att tömma behållaren.
2. Ju större kompost, desto lättare att lyckas.
3. Denna näringsrika kompost är begärlig för många djur och måste antingen vara helt innesluten, eller ha en öppen botten med ett finmaskigt, rostfritt galler. Om varmkomposten har en gallerbotten placeras den på en öppen jordyta eller gräsmatta, så att maskar och mikroliv kan ta sig upp i komposten. Dessutom bildas lakvatten som ska kunna sipra ner i jorden.
4. Idealet är två varmkomposter, eller två fack. Den ena är aktiv och fylls på medan den andra mognar i lugn och ro.
5. Du kan köra i gång när som helst under året, men processen går långsammare eller stannar av på vintern. Kompostbehållaren är isolerad och tål kyla, ner mot -15 grader ska gå bra. Men du kan även förhindra att komposten fryser genom att röra om regelbunden och isolera ytterligare med tex ett frigolitlock direkt på avfallet. Komposten kommer igång igen till våren.
6. Bottna med kvistar så att luft kommer till underifrån. Det är viktigt att komposten är ventilerad, så tillför lite grövre material då och då.
7. Kökskomposten blir sällan för torrt, snarare väl blöt. Varva därför med ett luftigt strömaterial som barr, torra löv, eller torv. De tillför också välbehövligt kol till den kväverika komposten.
8. Varva också ibland med lite jord från trädgården, eller helst mogen kompostjord som du sparat. Jorden tillför mikroliv och maskar som sätter fart på nedbrytningen.
9. Det tar mellan några månader till ett halvår att bryta ner matrester till mylla. Tiden beror på innehåll och väderförhållanden. Men för en helt mogen kompost får du räkna med 8-10 månader. Du måste inte tömma hela behållaren varje gång, utan lägg tillbaka det material som inte är tillräckligt moget.
10. Släng gärna i: Alla växtrester från trädgården och allt köksavfall från hushållet. Gärna också näringsrik vätska som buljong och dryckrester. Se också till så att materialet är någorlunda finfördelat, blir det för smått kan komposten bli för kompakt.
11. Släng inte i: citrusskal (ofta svampbehandlade, men även ekologiska är svåra att bryta ner), vedaska (för högt pH och kan anrika ohälsosamma ämnen som kadmium) och kattsand.
12. Använd den färdiga myllan som näringsrik gödsling och jordförbättring i trädgård och krukor. Spara också några liter mogen kompostjord att ha som ny strössel till nästa kompostomgång. En mogen kompostmassa ser ut som jord och luktar som jord.