Experten tipsar

Så gör du med trädgårdsavfallet

Vissa saker passar varken på komposten eller att göra sig av med i naturen. Här får du tips på vad du kan göra med några av de vanligaste ”resterna” från trädgården och hur du ska hantera det som kallas invasiva växter.

Vi tar hjälp av Eric Andersson, som är utbildad landskapsingenjör vid Statens lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och produktansvarig på Blomsterlandets e-handel, för att ge oss vägledning.

Hur gör man för att låta trädgårdsavfallet bli till ny jord?

Först borde jag kanske säga att det egentligen inte blir ”jord” av trädgårdsavfallet, utan kompost. Det vi som är lite nördiga kallar mineraljord eller matjord är i själva verket rester av krossat berg från inlandsisens framfart. Den finns i olika fraktioner, där lera är den mest finmalda och sand den grövsta. Matjord är alltså en ändlig resurs. Kompost däremot kan man absolut få av sitt trädgårdsavfall och det fungerar utmärkt som jordförbättring. Komposten ger bättre struktur, tillför jorden viktigt organiskt material och ökar förmågan att hålla luft och vatten. Den innehåller också massor av mikroorganismer som kan hjälpa till att motverka sjukdomar i jorden. Något som är bra att känna till är dock att det inte alltid finns så mycket näring kvar, eftersom mycket gått åt under själva nedbrytningsprocessen. Näringsmängden kan variera kraftig beroende på vad som komposterats. Gräsklipp är till exempel näringsrikt, medan kompost av grövre material ofta innehåller mindre näring.

Hur ska man använda sin kompostjord?

Den innehåller som sagt inte alltid så mycket näring, men är bra att blanda upp den befintliga jorden med vid plantering eller att tillföra rabatterna och bärbuskarna på våren. Du myllar med fördel ner komposten i jorden om du har lätt jord, och lägger ovanpå tyngre jordar som lerjord.

Vilket trädgårdsavfall kan man lägga på sin kompost?

Egentligen det mesta för på sikt bryts det ner. Blommor, blad, barr, små kvistar, potatisblast och rens från rabatterna – det vill säga sånt man klipper bort från sina växter – går utmärkt att kompostera. Generellt gäller att man ska ha en bra blandning i komposten så det inte bara är exempelvis barr.

Är det något man inte ska lägga på komposten?

Man ska aldrig lägga på växter som anses invasiva. Invasiva växter är sådana som lätt kan ta över och helt kväva annan, ursprunglig växtlighet. Jättebalsamin, gul skunkkalla och gudaträd är exempel på invasiva arter på EU:s förteckning över arter som finns i Sverige. De får inte spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Man kan tycka att de är spännande och vackra om man ser dem i naturen, men det finns en anledning till att de finns med på listan. Dessutom är det inte helt ovanligt att man ser att folk har slängt ut växter de tröttnat på ute i naturen men det är väldigt viktigt att vara medveten om hur invasiva växter kan rubba ekosystemet och aldrig sprida växter så.

Vad gör man av invasiva arter då?

Det är bäst att kolla med sin kommun exakt vad som gäller där du bor. Ibland tillåter de att man lägger dem i hushållssoporna, ibland föredrar de att man lämnar dem på återvinningscentralen, lite beroende på hur stor mängd det handlar om också, så klart. Men det är solklart att invasiva växter och växtdelar inte hör hemma i naturen. Rekommendationen brukar även vara att lägga dem i dubbla plastpåsar – så att de inte riskerar att spridas under själva transporten och då förstår du kanske hur allvarligt man ser på dessa växter. Det finns listor på vilka växter som anses invasiva som man kan läsa bland annat hos Naturvårdsverket.

Ska man ha en luftig kompost av galler eller sluten kompost med väggar?

Nu pratar vi trädgårdsavfall och inte matrester, så då går det bra att välja det som passar dig bäst. En kompost behöver både värme och syre för att fungera bra. Man kan tänka sig att det blir varmt snabbare i en sluten kompost – till exempel en med väggar i trä – men att det blir luftigare i en öppen kompost. Man får se till att lufta en sluten kompost medan man får vara beredd på att vattna en öppen kompost så den inte torkar.

Något mer man ska göra för att sköta om sin kompost?

Man bör vända sin kompost, det vill säga gräva runt, för att det ska komma in syre. Det är svårt att säga hur ofta, för det beror på flera olika faktorer, så jag måste nog säga att du får vända den vid behov. Märker du att nedbrytningen inte pågår som förväntat kan det vara en idé att gräva runt i komposten. Du kan även ta hjälp av lite naturgödsel. Då matar du mikroorganismerna som finns i komposten så att de kan sätta extra fart med nedbrytningsprocessen. I övrigt sköter sig komposten i princip själv. Tids nog blir det kompost ändå, men med lite extra skötsel kan det gå fortare.

Hur lång tid tar det innan komposten är färdig?

Det beror lite på förhållandena där inne i komposten, mellan syre, värme, kol och kväve. Det kan gå så fort som på 3-4 månader, men brukar snarare ta ett drygt år - beroende på vad man lägger i den och när på året du startar. Komposten är klar när den luktar och ser ut som ”mull eller jord”. Jag tror det kommer att ge sig rätt naturligt när du väl ser din kompost.

Vad kan jag göra med…

… gräsklipp

Det går bra att lägga på komposten. Men det fungerar även bra att använda vid täckodling och alltså läggs ovanpå jorden, runt växterna. Det innehåller mycket näring i form av kväve, skyddar mot uttorkning och förbättrar jorden när det bryts ner.

… pinnar och grenar

Stora grenar och ris tar väldigt lång tid på sig att brytas ner så det skulle jag inte lägga på komposten utan snarare i en separat rishög. Det kan bli en bra boplats för pollinatörer och igelkottar bland annat tills den bryts ner på sikt. Man kan också köra grenarna genom en flistugg, om du har tillgång till en sådan, och få flis att använda på trädgårdsgångar och liknande.

… barr

Fungerar bra att lägga på komposten i rimlig mängd. Barr bryts ner relativt långsamt, men om du har rododendron eller andra surjordsväxter kan du med fördel skyffla in barr under dessa. Särskilt bra är det att göra detta inför vintern, då de fungerar som isolering.

… löv

Går utmärkt att kompostera. Eklöv innehåller garvsyra som kan bli surt, men jag tycker inte man ska vara rädd för eklöv i rimliga mängder i sin kompost.

… långa rankor från klematis och andra klängväxter

Här får man kanske klippa ner i mindre delar innan man lägger på komposten. Eller lägga på rishögen. En del använder det till att fylla botten på en pallkrage, särskilt om du ska placera flera pallkragar ovanpå varandra, så det inte går åt lika mycket jord.

… blast från rabarber och potatis

Fungerar utmärkt på komposten. Även skal och rester från frukt och grönsaker går bra.

… ogräs

Det finns ju massor av olika slags ”ogräsgräs”, men i rimliga mängder tycker jag inte att man ska vara rädd för dessa. Om du plockat små grässtrån ur rabatten eller odlingsbädden ser jag absolut ingen fara med att lägga dem på komposten. Man får räkna med att en del fröer delvis överlever från de vanliga ogräsen, speciellt de som legat ytligt i komposten och där det inte har blivit lika varmt, men jag vill ändå säga att det är okej att lägga ogräs i komposten. Nolltolerans mot ogräs i trädgården är helt enkelt inte rimligt, anser jag.

Kirskål.

… kirskål

Kirskål sprider sig lätt med både frö och rotdelar, så den skulle jag inte lägga på komposten, utan låta gå med hushållssoporna.

… maskros

Så länge den inte gått i frö och fått de där duniga bollarna skulle jag säga att den går att lägga på komposten. Men inte rotdelarna. Maskros är annars en populär växt bland pollinatörer, så varför inte låta den blomma och sedan klippa ner den innan den går i frö? Bladen går förresten att äta.

… nässlor

Jag brukar alltid låta nässlorna stå, de är ju värdväxt till nässelfjärilen. Vill man ta bort dem så går blasten utan tvekan att lägga på komposten. Rötterna kan också läggas på komposten, men du får vara lite uppmärksam så de inte börjar växa istället för att brytas ner. Ett sätt att ta vara på nässlor du rensat bort är att lägga dem i en hink med vatten som får stå med lock i ett par veckor, så har du gjort dig en bra näringsbrygd. Nässelvattnet späder du sedan ut med vatten när du vattnar, ungefär 1 del nässelvatten på 10 delar vatten. Var beredd på att det luktar en del, men för växterna är det mumma - särskilt för växter med mycket bladmassa.

… gammal jord från krukor och balkonglådor

Det går bra att lägga på komposten. Eventuella lecakulor, som ju är bränd lera, får du fundera på om du vill ha med eller inte. De kommer inte att brytas ner.

… angripna växtdelar

Eventuella bladlöss kommer att dö i komposten, så det går bra att lägga på komposten. Det är lite svårt att svara helt generellt, men om växtdelarna till exempel råkat ut för mjöldagg, skorv eller svartfläcksjuka kan de i regel komposteras. Se då till att det angripna materialet hamnar långt in i komposthögen så att det blir ordentligt varmt. Däremot ska växtdelar som angripits av virus slängas i hushållssoporna eller eldas upp.

Läs mer

Effektivt mot skadedjuren - skonsamt mot miljön

Biologiska växtskyddsmedel bygger på naturens egna metoder för att göra sig av med sorgmyggor och förebygga gråmögel.

Odla i pallkrageDel 1: Så här sätter du igång!

Att odla i pallkrage är både enkelt och praktiskt. Det passar dig som har lite mindre tid att ägna din trädgård, men också dig som vill slippa gräva, snickra eller böja dig hela vägen ner till jorden.

Frågor om pollinatörer - experten svarar

Få bättre koll på vad en pollinatör gör och vilka insekter som räknas dit. Och kanske slutar du att vifta bort dem nu när du vet lite mer.