Skydda dina fruktträd från ohyra och svampsjukdomar

Fruktträd kan kan råka ut för insektsangrepp och svampsjukdomar, men låt inte detta vara avskräckande för det finns så många fördelar med fruktträd i trädgården. Lär dig mer om några av de vanligaste skadegörarna och få tips på vad vi själva kan göra för att förhindra att fruktträden angrips.

En viktig regel är att agera snabbt på oönskade angrepp som drabbar fruktträden. Det gäller att stoppa spridningen och ett litet angrepp är lättare att få kontroll över än ett stort. Fruktträd kan utsättas för många slags skadegörare men angrepp av insekter och svampsjukdomar är vanligast.

Skadegörare som angriper samtliga fruktslag

Fruktmögel

Fruktmögel är en svampsjukdom som angriper frukterna. Angreppet börjar i mognande frukter genom sår. Såren kan ha orsakats av till exempel fåglar, getingar eller insektslarver. Frukterna blir så småningom bruna av röta där gulaktiga sporkuddar, som kan liknas vid små prickar, bildas. Ibland kan man se hela klasar av angripna frukter, svampen växer nämligen från sjuka till friska frukter. De angripna frukterna kommer så småningom skrumpna och bli ännu mörkare. I det här stadiet kallas frukterna för fruktmumier.

Fruktmögel på äpple.

Svampen övervintrar i fruktmumier och därför är det viktigt att dessa plockas bort. Både de som hänger kvar i träden och de som fallit till marken. Andra åtgärder för att förhindra att smittan sprids är kartgallring på försommaren. Genom att gallra bort fruktkart så frukterna får större avstånd till varandra förhindras svampen att växa över från sjuka till friska frukter och angreppet kan därmed lättare isoleras.

Bladlöss

Bladlöss är små insekter, 1,5–2,5 mm långa, som lever av att suga växtsaft från växtdelar. Bladlössen återfinns nästan alltid på bladens undersidor och på späda skott. Det finns många bladlusarter och färgerna varierar beroende på art. Vanligast är svarta och gröna men det finns även gulgröna, bruna och rödaktiga bladlöss. När bladlössen suger växtsaft skadas växten. Tillväxten kan minska, blad och unga skott deformeras och vid ett kraftigt angrepp kan blad och skott vissna. Var uppmärksam när blad rullar ihop sig och blir buckliga eller på annat sätt missbildade. Bladen brukar också upplevas som klibbiga och detta beror på bladlössens rikliga avföring. Det här söta och klibbiga sekretet kallas för honungsdagg.

Bladlöss på fruktträd.

Upptäcks ett bladlusangrepp tidigt på ett yngre, mindre träd kan man bekämpa lössen mekaniskt genom att klämma ihjäl dem eller försöka spola bort dem med vatten under högt tryck. Det finns även bruksfärdig sprej att ta till som är såpabaserad. Hos äldre, större träd är det svårare att komma åt bladlössen men även här kan dusch med kraftig vattenstråle ha effekt.

Frostfjäril

Angrepp av frostfjäril startar genom att de vinglösa honorna kryper upp längs fruktträdens stammar vid tiden för den första frosten på höstkanten. Fjärilen lägger sina ägg på grenarna och på våren, då bladen utvecklas, kläcks äggen och de ca 25 mm långa, glupska larverna gör entré. Larverna som är ljusgröna med ljusare, längsgående ränder kan på kort tid helt kaläta ett träd så att det blir utan blad. Även blomknoppar, blommor och kart kan angripas.
Angrepp kan enkelt förhindras genom att speciella limringar med en klisterbelagd sida sätts fast runt trädstammarna. Honorna kommer då att fastna i klistret när de är på väg att ta sig upp i träden.

Blom- och grentorka

Är en svampsjukdom som börjar i fruktträdsblommorna. Från blomman växer svampen vidare via blomskaftet och in i trädgrenen. Angripna skott dör och bladen blir bruna och torkar in. På blom- och bladskaft bildas efterhand svampens små, grå sporkuddar. Hos stenfrukter som till exempel plommon, körsbär och persika angrips även frukterna. Svampen sprids med hjälp av regnstänk, vinden och med insekter. Regnigt väder i samband med blomning gynnar angreppet. Svampen övervintrar i angripna grenar och i kvarsittande och nedfallna frukter. Vanligast är angrepp hos surkörsbär och äpple, men även päron, plommon, persika och aprikos kan angripas.
Genom att beskära angripna grenar in till frisk ved kan svampangreppet mildras. Plocka även bort fruktmumier från trädet och samla ihop fallfrukt.

Skadegörare som angriper äppleträd

Äpplevecklare och rönnbärsmal

Bland skadegörare som specifikt angriper äppleträd finns bland annat äpplevecklare och rönnbärsmal. Båda är fjärilar men det är dess larver som gör den största skadan. Larverna tar sig in i frukterna där de gnager gångar som oftast leder till att äpplen ramlar av i förtid. Angrepp av rönnbärsmalens larv kan bli extra intensivt de år det är ont om rönnbär eftersom det är larvens rätta föda.

Förebygg angrepp inför nästkommande år genom att samla ihop fallfrukten kontinuerligt. Det finns också speciella feromonfällor som kan hängas i träden. I fällorna applicerar man ett artspecifikt doftämne som lockar hanarna till fällorna. Misstänker man att det förekommer både äpplevecklare och rönnbärsmal bör man ha fällor till båda arterna.

Skadegörare som angriper päronträd

Päronrost

En svampsjukdom där angreppet visar sig som orangeröda fläckar på ovansidan av bladen. Bladen har smittats med sporer från gelérost som utvecklas på enar, speciellt sävenbom, Juniperus sabina, och kinesisk en, Juniperus chinensis. Detta kan verka invecklat men rostsvampen värdväxlar mellan päron och enar, det vill säga svampen behöver båda växtslagen för att kunna fullfölja sin livscykel. Svåra angrepp på päronträdet kan resultera i att skörden helt uteblir. Är bladen kraftigt angripna faller de av i förtid och upprepas detta år efter år försvagas trädet.

Genom att avlägsna och destruera angripna växtdelar av enar under våren bryts svampens livscykel och päronträdet blir inte infekterat. På enarna visar sig angreppet som bruna, geléartade tungor på grenar och skott. Olika arter av enar kan vara olika mottagliga men vanlig en, Juniperus communis, angrips inte.

Skadegörare som angriper plommonträd

Plommonvecklare

Är en fjäril som både till utseende och utveckling påminner om äpplevecklaren. Plommonvecklaren lägger sina ägg direkt på fruktkartens skal. Ur äggen kläcks larver som ganska omgående gnager sig in i fruktköttet och vidare in till området runt kärnan. Detta angrepp får till följd att plommonen mognar i förtid och faller ner till marken. Angripna plommon känns igen på den lilla pärlliknande droppe av stelnad fruktsaft som täpper igen larvens ingångshål.

Larv av plommonvecklare.
De små pärlorna visar larvens ingångshål i frukten.

Förebygg angrepp genom att kontinuerligt samla ihop fallfrukten. Även till plommonvecklaren finns speciella feromonfällor som hängs upp i träden strax efter blomning. I fällorna applicerar man ett artspecifikt doftämne som lockar hanarna till fällorna.

Naturlig balans

Att försöka upprätthålla en naturlig balans i trädgården är en effektiv metod för att minska skadegörare. En relativt enkel åtgärd kan till exempel vara att sätta upp några fler fågelholkar. Då lockas ett större antal småfåglar att slå sig ner i just din trädgård. En flugsnapparfamilj sätter i sig ansenliga mängder insekter och bidrar därmed naturligt till bekämpning av till exempel löss. Och tänk på att till lössens naturliga fiender hör parasitsteklar, blomflugor, nyckelpigor och florsländor.

Det gäller också att sköta om sina fruktträd på ett optimalt sätt, på så sätt har de lättare att undgå eller klara av ett angrepp.

Läs mer om skötselråd och tips för fruktträd i trädgården

GuideBeskära fruktträd

Nu börjar det bli tid att beskära fruktträden, framförallt äpple- och päronträd. Här är några råd som är bra att ha med på vägen samt några tips på vad du helst inte ska göra.

Bekämpning av svampsjukdomen päronrost

Päronrost har på senare år blivit ett bekymmer främst i södra Sverige, men allt eftersom klimatet blir mildare och fuktigare kommer smittan sannolikt sprida sig även uppåt i landet. Lär dig hur du bäst förebygger skador och motverkar spridning.

Skydda äppleträdet med limring

Genom att använda limring på dina träd kan dessa skyddas mot olika krypande insekter och larver som försöker ta sig upp i trädet.

GuideÄppelträd - plantera så här

Att plantera ett äppelträd är enkelt. Här kan du följa våra steg-för-steg om du känner dig osäker. Ingen trädgård skall vara utan ett äppelträd, så har du inget är det hög tid att plantera.

Zonkarta - vägledning till din växtzon

Enligt Svensk Trädgårds zonkarta är Sverige indelat i åtta odlingszoner och med hjälp av zonkartan kan du se i vilken växtzon din trädgård ligger.

Bekämpning av svampsjukdomen mjöldagg

Mjöldagg är en av de vanligaste svampsjukdomarna i våra trädgårdar. Typiska symtom på mjöldagg är de klassiska vita, eller gråvita fläckarna på bladen.