Varukorgen

Det finns inga produkter i din varukorg.
Summa: 0:-
Läsvärt

Vad använder man kryddorna till?


Här får du tips om de vanligaste kryddorna och hur man bäst använder dem. Hitta dina favoriter eller kanske nya användningsområden på kryddhyllans klassiker. Låt fantasin flöda och blanda smakerna i både kryddland och matlagning.

Angelika / kvanne

Mångsidig, medicinalväxt. För desinfektion, mage, tarm. Mot inflammationer. Fröna till likörer, bladen friskt inslag i blandat örtte, stjälkarna kanderas till konfekt.

 

Anis

Fröna används i bröd, kakor, konfekt, till fisk, skaldjur, bakad potatis, kokta morötter. Klippta blad över sallad, fruktsallad. Tugga fröna. För kärleken, drömmarna!

 

Anisisop

Både blad, blommor och frön är aromatiska, söta, goda. Torka dem och använd till te. Blanda med andra.

 

Basilika

Bladen aromatiska. Till lugnande te, mot trötthet, växtsaft till att klara hjärnan. Till tomater, pesto! I kött-, fisk-, skaldjurs- och äggrätter, sås och sallad. Vinäger. Finns även som rödbladig, citron-, kanel-, anis-, sallats- och thaibasilika. De används på samma sätt som ”vanlig” basilika men där vars och ens särpräglade smak får framträda.

 

Citronmeliss / hjärtansfröjd

Te på blad påstås bl.a förlänga livet, hindra skallighet, läka sår, sänka blodtrycket.Färska blad till allt, där citron passar från fisk till sorbet och ätbar dekor. I likör.

 

Dill

Urgammal kryddväxt. Bladen till nypotatis, skaldjur, rökt lax, i varma och kalla såser, till kokt och stekt fisk och kött, till pesto. Dillkronor till kräftor, gurkinläggningar, snaps mm.

 

Dragon, fransk

Ingår i Fines herbes och Bouquet garni, som båda förhöjer smaken. Frysta och färska blad godare än torkade. Bearnaisesås! Ägg! Hackade blad till fisk, kyckling, lamm. Vinäger. 

 

Fänkål

De uppsvällda bladfästena i sallad, kokta som grönsak. I fisksoppa! Fröna i bröd, hela eller krossade, i inläggningar, soppor. Te, bra till kolikbarn, vid lufvägsåkommor, hosta.

 

Gräslök

Odla även i kruka på trappen, klipp varje dag! Finklippt till äggrätter, sill, strömming, i soppa, sås, sallad, på smörgås, i keso, i färskost m m. Torka blommorna.

 

Gräslök, kinesisk

Med fin smak av vitlök. Används som gräslök. De vita blommorna i flock kan torkas till eterneller.

 

Gurkört

Hela växten har smak av gurka. Rulla späda blad hårt, skär dem till sallad. De underbart vackra blommorna är dekorativa och ätliga. Blommor och blad till te och örtmix.

 

Isop

Stark smak. Passar till sallad, soppa, köttgryta, sås. Blad och blommor i kryddmix. Till te. Bra vid förkylning och halsbesvär. Krossade blad lindrar vid t ex myggbett.

 

Johannesört

Lär ha verkan mot depression, migrän, oro etc. Blommorna används färska eller torkade till te, färska till hirkum- pirkum, en snaps. Klipp dem direkt i skål, de avger röd färg.

 

Koriander

Till både salt och sött: Sill, ris, grönsaker, kött, till bröd, kakor, desserter. Rostade frön bäst. I honung vid hosta. Bladen ihop med heta kryddor, i Tex-Mex-mat, salsa m m.

 

Kungsmynta / oregano

Bäst och mest smak i torkade blad. Färska blad, knoppar och stjälkar används mer generöst. På pizza! I tomat- och äggrätter. I pastasås, till fisk, kyckling, lamm.

 

Kummin

I ost, bröd, kex. På ugnsbakad potatis, i grönskålsoppa och andra kålrätter, i fisk- och grönsakssoppa. Som brännvinskrydda. Roten som rotsak, späda blad som persilja.

 

Kyndel, sommar-

Färska blad är milda, behagliga- torkade kärva, lite stränga. Hackade blad till bönor, lamm, fisk, strömmingsflundror, till sommargrönsaker. Som kärleksmedicin!

 

Körvel, dansk

Gammal medicinalväxt. Svag anissmak, stor förmåga att framhäva andra smaker. Använd blad och stjälkar. Körvelsoppa! Till fisk, ägg, potatis, på sallad, i såser.

 

Lavendel

Hela växten aromatisk, ger lugn och ro. Medicinsk – oljan lär hjälpa mot det mesta! Torka blommorna till doftkuddar, krydda brännvin, baka skorpor, bind små kransar.

 

Libbsticka

Rör vid bladen – känn doften av mat! Smaksätt vegetariska rätter. Goda i soppa, gryta, sallad. Fröna i bröd, i ost- och potatisrätter, i brännvin. Gravida bör avstå från växten.

 

Bild ovan till vänster: Timjan i kruka. Bild ovan till höger: Rosmarin på stam i plantering.

 

Malört

Mycket bitter. Som medicin i tusentals år mot mask, påssjuka, tandvärk, pest och kolera. Mot löss och mal i kläder. Till bäska droppar, en kvist eller två i en flaska brännvin.

 

Mejram

Torkad eller fryst nästan godare än färsk. Till ärtsoppa! Till tomat-, ägg- och fiskrätter. Till soppa, köttfärs-, grönsaksrätter. Till pizza, pasta. Vid kärleksbekymmer!

 

Mynta, grön-

Den sort som passar bäst till mat. Till lammkött – såsen! – till anka, grönsaker, blandat grönt ”hack”, byt ut dillen mot mynta till färskpotatis! Gott! Te kan drickas då och då.

 

Persilja,krusbladig

Rik på vitaminer, järn. Urgammal medicinalväxt, vår mest använda kryddväxt. Till nästan allt utom desserter. Fin dekoration. Hacka, frys in i burk, lätt att ta fram.

 

Persilja,slätbladig

Använd både blad och stjälkar. Mer smakrik än krusbladig.Till allt utom desserter. Frys in hackade blad i burk, lätt att ta fram.Frys stjälkarna hela till vinterns buljong.

 

Rosmarin

Helig, mytisk, antik växt. Blad och toppar används färska eller torkade, mortlade. Försiktigt, smaken är stark. Till fet mat, lamm, lever, kyckling, tomat, potatis, marinad m m.

 

Salvia, krydd-

6000 år gammal medicinalväxt. Ger ”evigt liv”. Te mot många åkommor, blad i vin skänker ro, stärker kärleken. Till fett kött, feta fiskar, tomat- och bönrätter. Te, likör.

 

Timjan, back-

Särpräglad doft och smak. Endast bladen används i matlagningen, fin vardagskrydda. Passar inte bara till ärtsoppa. Till getost! Mot hosta, oro, melankoli, bakfylla.

 

Timjan, citron-

Används och smakar som kryddtimjan men även som citron. God till fisk, skaldjur, kyckling, kalkon. Gott till uppiggande te, som ökar aptiten hos barn.

 

Timjan, grå-

Goda till mat men svåra att plocka – växten är bara 5 cm hög. Används som kryddtimjan. Kan odlas mellan stenar, bildar tät matta. Vintergrön.

 

Timjan, krydd-

Bladen används både färska och torkade. Vardagsförgyllare. Till ärtsoppa, kött, fisk, ägg, pasta, potatis, grönsaker, sallad, råkost. I badvattnet. Knusa i handen, njut!

 

Vinruta

Historisk klosterväxt. Säregen, stark något bitter smak. Användes försiktigt, färsk, bör inte torkas. I kalla såser, i färskost med vitlök, i sallad. Till brännvin, en kvist i flaskan.

 

Åbrodd

Bitter smak som malört och dragon, men ljuvlig doft, lite av citron. Användes förr i ”kyrkbuketten” och mot mal. Numera mest avskuren i bukett och som brännvinskrydda.